Blir du galen när folk smaskar? Då kanske du har en diagnos

Är du en sådan person som blir rasande när bordsgrannen smaskar i sig maten? Eller kan du inte koncentrera dig om kollegan bredvid andas ljudligt?

Då kanske du tillhör de 20 procenten av jordens befolkning som lider av misofoni.

Ett ljudligt bett från ett äpple eller repetitivt visslande från en igentäppt näsa. För den som lider av diagnosen misofoni är dessa ljud helt enkelt outhärdliga och orsakar stor irritation. Det kan även leda till ilska, ångest och panikkänslor, skriver sajten Land.


Ordet ”misofoni” betyder bokstavligt talat "hat av ljud" och fenomenet kallas även Selective Sound Sensitivity (selektiv ljudkänslighet). En person med den här diagnosen drabbas av en stark emotionell respons på ett ljud eller förväntan av att ett ljud uppstår, oftast handlar det om kroppsljud. 

Undviker sociala sammanhang

I takt med att vår kropp frisätter adrenalin kan de kroppsliga reaktionerna bli höjd puls, tydlig och snabb andning, spänd muskulatur, skakighet och svettningar. Fixeringen vid ljuden är, om man lider av misofoni, så gott som omöjlig att bryta, skriver BBC.

Arbetsmiljöer, som öppna kontorslandskap, kan vara ett minfält av utlösare. Reaktioner kan utvecklas inom intima relationer och par kan ha svårt att dela med sig av normala aktiviteter, eftersom någon andas eller äter kan bli oerhört irriterande.

Precis som när vi andra upplever något som ett hot så infinner sig ”fajtas eller fly”-instinkten hos misofonidrabbade. Det kan i sammanhanget innebära att man känner sig tvungen att konfrontera personen som orsakar ljudet, eller att man tar sig bort från situationen genom att ta sig därifrån.

Att bara ignorera ljuden är omöjligt för personer med misofoni – och de har generellt en minskad förmåga att med egen vilja styra sin uppmärksamhet.

KBT har hjälpt

En studie vid Newcastle University från 2014 visade att upp emot 20 procent av jordens befolkning – alltså 1 av 5 – har tydliga symtom på misofoni, rapporterar BBC. Studien fastställer även fast att det inte finns några beprövade metoder för att bota diagnosen, men kognitiv beteendeterapi (KBT) har vid tillfällen kunnat ge effektiva resultat.

Men vad beror då den här ljudkänsligheten på?

Forskning har kunnat visa att hos människor med misofoni så är den del av hjärnan som förenar våra sinnen med våra känslor alltför aktiv. Man har även undersökt om misofoni är kopplat till eller orsakat av andra psykiska eller fysiska tillstånd, såsom tinnitus, ätstörningar, tvångstankar eller svår stress.

Resultaten tyder dock på att ingen av de här sjukdomarna helt kan förklara de misofoniska symptomen – men kombinationen kan förstärka misofonin ytterligare.

Känner du någon som stör sig på andras ljud hela tiden? 

Dela på Facebook