Hon trodde att hon skulle få hålla sin lilla dotter i famnen en sista gång... Men då hände något mycket speciellt!

Carolyn Isbister från England väntade otåligt på att hennes lilla dotter skulle födas. Tyvärr föddes flickan redan under den 24:e graviditetsveckan. Hon hade absolut ingen chans att överleva, men hennes mamma insisterade på att göra något så att hennes barn inte skulle dö i ensamhet...

Den blivande mamman hade en infektion i livmodern som var svår att bota. Det var därför lilla Rachael kom till världen redan under den 24: e graviditetsveckan. Hennes hjärta slog bara en gång var tionde sekund. Läkarna skulle inte ge de förkrossade föräldrarna falska förhoppningar - barnet hade ingen chans att överleva.

Då insisterade Carolyn på att den lilla bebisen skulle stanna hos henne tills allt var över, så att hon inte skulle dö i ensamhet. Hon placerade barnet på kroppen så att det kände hennes värme. Och sedan skedde ett mirakel!

Det här berättar mamman: 

”Jag ville inte att hon skulle frysa när hon dog. Därför lyfta jag ut henne ur filten och lade henne direkt mot min hud för att värma henne. Hennes fötter var så kalla. Eftersom det var den enda kramen jag skulle få tillsammans med henne så ville jag verkligen komma ihåg det här ögonblicket.

Då hände någonting anmärkningsvärt. Värmen från mig fick Rachels hjärta att slå normalt vilket också gjorde att hon kunde andas lite. Vi kunde inte tro det var sant och inte heller läkarna. Hon fick också ur sig ett svagt pip.

Läkarna förklarade för oss att det ändå inte fanns något hopp men jag vägrade släppa henne ifrån mig. Jag låg där och höll om henne i väntan på att hon skulle lämna oss. Men hon hängde i. Till vår förvåning återfick hon en rosig färg på kinderna. Från att ha varit grå i huden blev hon nu levande rosa, varmare blev hon också.

Det som gör mig ledsen är dock att när hon föddes tog läkarna bara en snabb titt på henne och sade: ’Nej’. De försökte inte ens hjälpa henne av andningen att det bara skulle fördröja det oundvikliga. Alla bara gav upp hoppet om henne.”

Den lilla flickan överfördes sedan till intensivvårdsavdelningen. Slutligen - efter 5 veckor - kunde hon andas utan att få hjälp av respirator. Och sedan återvände hon till sin mamma.

Enligt läkarna hade Rachael inte ens 20 minuter att leva...

Lyckligtvis blev hon starkare för varje dag och hon är fortfarande glad att omfamna sin mamma. Vem säger att föräldrakontakt inte är viktigt? I det här fallet verkade det som ett mirakel.